Seniorbloggen

Vårens stadsvandringar har börjat och
den första gjordes i tisdags. Vi började i Riddarhuset där vi fick
en guidad visning. Riddarhuset byggdes mellan åren 1641-1674 som
sammanträdeslokal och förvaltningscentrum för ridderskapet och
adeln. Inte mindre än fyra arkitekter var inblandade i bygget: Simon
de la Vallée, Heinrich Wilhelm, Jost Vingboons
och Jean de la Vallé. De första riksdagsförhandlingarna
ägde rum 1668 och den sista ståndsriksdagen hölls 1865-1866. Sedan
1869 samlas adeln till adelsmöte vart tredje år. Adeln består av
692 levande ätter varav 47 grevliga, 136 friherrliga och 509 adliga
utan titel.

Efter Riddarhuset fortsatte vandringen
till Riddarholmen. Första stoppet blev vid Riddarholmskyrkan från
1270, f d kunglig begravningsplats och idag museum. Kyrkan och
flera palats ligger runt Birger Jarls Torg (f d en kyrkogård).
Mitt på torget står en staty av Birger Jarl, Stockholms grundare.
Riddarholmen är full av gamla byggnader och adelspalats och vi
stannade till vid de flesta, som t ex Hebbeska huset, Gamla
riksdagshuset, Gymnasiehusen, Sparreska palatset, Wrangelska
palatset, Stenbockska palatset, Gamla Riksarkivet m fl.

Bilder finns i Bildgalleriet.

I tisdags besökte Vi går på
museum-gruppen Waldemarsudde där Göran Ståhle guidade oss genom
två utställningar: Emil Nolde – Färgstormar och Prins
Eugen 150 år – Fasetter ur ett liv.

Emil Nolde (1867-1956) var en tysk
expressionist och utställningen visar ett antal
av konstnärens mest uttrycksfulla och färgstarka målningar,
akvareller samt grafiska blad. Nolde är en av 1900-talets allra
främsta kolorister och akvarellmålare. Vi fick se verk inspirerat
av Skagenmåleriet och impressionismen samt verk från tiden då han
var medlem i konstnärsgruppen Die Brücke och
målningar med motiv från Berlins nattliv. Vidare landskaps-, havs-,
blomster- och trädgårdsmotiv samt verk med religiösa motiv vid
sidan om fantasier och grotesker.

I
år är det 150 år sedan Prins Eugen föddes (1865-1947) och i
utställningen Fasetter ur ett liv
fick vi se verk av prinsen som aldrig visats förr, men även verk av
hans vänner Carl Larsson, Nils Dardel och Anders Zorn. Och i
sällskapsvåningens rum har man skapat miljöer för att fånga
känslan av att vara hemma hos prinsen. Bord står uppdukade, blommor
är utplacerade och tidningen ligger öppen, precis som om ”prinsen
just lämnat rummet”. Utställningen visar också prinsens stora
intresse för trädgård samt design och formgivning. Han var också
kulturpolitiskt intresserad och hade en central roll i svenskt
kulturliv.

Bilder
finns i Bildgalleriet.

På Adolf Fredriks kyrkogata 60 ligger idag Citykyrkan i det hus som 1912 invigdes som nöjeslokal med na

mnet FenixPalatset.
Den som under ett antal år drog stor publik här var Ernst Rolf, men här har många storheter i underhållnings-Sverige huserat mellan åren 1912 och 1940 då huset såldes till en avdelning av Pingstkyrkan i Stockholm.

Idag fick vi en mycket intressant visning av dessa vackra lokaler. Vår guide var Jack Fagerström från Citykyrkan. Jacks berättelse om allt som hänt och händer i dessa lokaler var både intressant och mycket underhållande.

Troligen kommer vi att försöka ordna en repris på denna visning så att fler SkandiaSeniorer får möjlighet att se dessa vackra lokaler.

Vi
går på museum-gruppen har varit på Kulturhuset och tittat på
Nationalmuseums utställning Subjektiviteter. Göran Ståhle
guidade oss genom utställningen som är ett samarbete mellan Nationalmuseum och
arkitektur- och designpodcasten
Summit, som valt ut 24
svenska designers/formgivare mellan 31 och 82 år. Varje formgivare
representeras av 3-4 föremål valda av Summit, formgivarna själva
och och Nationalmuseum. Formgivarnas val kommer från Nationalmuseums
designsamling (som består av ca 30.000 föremål) med en kort motivering varför
man valt just detta föremål. Nationalmuseums val kommer från
formgivarnas egna produktioner.

I utställningen finns föremål av Anton Alvarez, Åke
Axelsson, Lena Bergström, Thomas Bernstrand, Jonas Bohlin, Ulla
Christiansson, Claesson Koivisto Rune, Jonas Forsman, Front, Samir
Alj Fält, Monica Förster, Gunilla Hedlund, Matti Klenell, Anna
Kraitz, Jonas Lindvall, Erika Lövqvist, Note Design Studio, Gustav
Person, Lycke von Schantz, Snickeriet, Per B Sundberg, Uglycute,
Veryday och Ann Wåhlström.

Bilder finns i Bildgalleriet.

Nytt år och nya
konstutställningar! Och i tisdags var det dags för årets första utställning. Vi går på
museum-gruppen besökte Moderna Museet där vi guidades av Göran
Ståhle genom två utställningar; Ett sätt att leva och
Dubbel scen.

Vi började med
utställningen Dubbel scen med verk av konstnären Håkan
Rehnberg (f 1953). Här fick vi se abstrakt konst målat på
akrylglasskivor samt ett par abstrakta skulpturer av aluminium.
Rehnberg är medlem av Kungliga Konstakademien sedan 2000.

Vi fortsatte till utställningen Ett
sätt att leva som är en fotoutställning och visar drygt 300
bilder (alla i Moderna Museets ägo) av 29 fotografer. Här började
vi med att titta på bilder av Christer Strömholm (1918-2002).
Övriga fotografer är bl a Kenneth Gustavsson, Walter Hirsch,
Eva Klasson, Tuija Lindström, Anders Petersen, Martin Bogren, Anna
Clarén och JH Engström. Bilderna är från 1940-talet, 1980-talet
och in i 2000-talet.

Bilder finns i Bildgalleriet.

I tisdags var det dags för årets
sista museumbeök. Vi går på museum-gruppen samlades på Moderna
Museet där vi fick se tre olika utställningar. Den första var
Skulptur efter skulptur. Göran Ståhle guidade oss genom 13
skulpturer av Katharina Fritsch (f 1956), Jeff Koons (f 1955) och
Charles Ray (f 1953), som alla tre anses som banbrytande konstnärer
när det gäller skulpturer.

Därefter fortsatte vi till
utställningen Mid-Sentence med verk av Nina Canell (f 1979),
och vars verk består av oansenliga material som till vardags används
för speciella syften och ändamål – som spik, elektricitet, luft,
vatten, tuggummi m m.

Avslutningsvis tittade vi på
utställningen Moment – att bli europé av Meric Algün
Ringborg (f 1983 i Turkiet). Här fick vi se en grupp verk om
identitet i förhållande till förflyttningar över gränser. Verken
består av existerade dokument, texter och fakta.

Önskar alla Skandiaseniorer en God Jul
och Gott Nytt År 2015!

Bilder finns i Bildgalleriet.

I tisdags var Vi går på
museum-gruppen på Liljevalchs och tittade på utställningen med
Vera Nilssons (1888-1979) konst. Göran Ståhle guidade oss
som vanligt genom ca 140 konstverk, med motiv från Vera Nilssons
vistelser i Köpenhamn, Stockholm, Öland, Bohuslän, Spanien och
Senegal. Vi fick också se många barnporträtt där Veras dotter
Catharina, kallad Ginga, suttit modell. Alla som någon gång
passerar T-centralen kan där titta på Veras mosaikpelare ”Det
Klara som trots allt inte försvinner”.

Vera Nilsson föddes och växte upp i
Jönköping. Efter avslutad flickskola utbildade hon sig till
teckningslärare vid Tekniska Högskolan i Stockholm. Våren 1910
studerade hon för Carl Wilhelmsson på Valand i Göteborg och under
åren 1911-12 studerade hon för bl a
kubisten Henri Le Fauconnier på Académie de la Palette i Paris.

Bilder från utställningen finns i
Bildgalleriet.

Höstens sista stadsvandring gick utmed
Fleminggatan. Första stoppet blev vid Inedalsgatan, som fick sitt
namn 1885 efter egendomen Inedal och vars ägare var Johan Wilhelm
Smitt (1821-1904). Han anlade ett sockerbruk på denna plats. Stopp
nummer två blev vid Fleminggatan 30 där Sveriges första kvinnliga
läkare Karolina Widerström (1856-1949) bodde och verkade i många
år. Utanför S:t Eriks sjukhus tittade vi på Sven Lundqvists
skulptur Tidningsläsarna. Därefter
var det dags för HSB-huset på Fleminggatan 41. Här gick vi in och
tittade på en jättefin vägg i träintarsia av Ewald Dahlskog.
Konstverket var en 50-årsgåva från HSB-föreningarna till Sven
Wallander, HSB:s grundare.

Vandringen
fortsatte till f d S:t Eriks sjukhus. Tidigare låg här
Grubbens, en arbets- och försörjningsinrättning.
Då sjukhuset lades ned skapades bostadsområdet S:t Eriksområdet på
platsen mellan 1995-98. Många av de gamla byggnaderna finns kvar och
är idag bostäder.

Ytterligare
en bit bort på Fleminggatan ligger Trygg-Hansa-huset (numera
k-märkt) där vi fikade i matsalen. På Fleminggatan 8 tittade vi på
AB Separators gamla huvudkontor, en vacker byggnad i jugendstil. Vi
fortsatte till Scheelegatan där vi tittade på Rådhuset från 1915
och ritat av arkitekt Carl Westman. På avstånd såg vi Polishuset
från 1911, arkitekt Gustaf Lindgren. Vandringen avslutades vid
Piperska Muren, en gammal malmgård som greve Carl Piper köpte 1694.
Carl Pipers hustru Christina lät uppföra en stenmur runt
lustträdgården och som gett platsen sitt namn.

Bilder
från vandringen finns i Bildgalleriet.