I
tisdags (23/4) var det åter dags för Vi går på museum-gruppen att
samlas. Den här gången på Moderna Museet för att titta på
utställningen om Hilma
af Klint (1862–1944). Hon
var
en radikal banbrytare för en konst som vände sig bort från den
synliga verkligheten. Redan 1906 utvecklade hon ett abstrakt
bildspråk, flera år före Kandinsky, Mondrian och Malevitj, som
betraktas som föregångare till den abstrakta konsten på
1900-talet.
Hilma af Klint
påbörjade sin konstnärliga utbildning vid Tekniska skolan i
Stockholm (nuvarande Konstfack) och hon tog även lektioner i
porträttmåleri. Mellan 1882 och 1887 var hon elev vid
Konstakademien. Efter studierna och fram till 1908 hade hon en ateljé
vid Kungsträdgården. Hon målade och ställde
ut porträtt och landskap i naturalistisk stil.
Hon hade ett stort
intresset för att det finns en andlig dimension i tillvaron och hon
ville synliggöra sammanhang som ligger bortom det som ögat kan se.
Hon var av den uppfattningen att hon, när hon målade, stod i
förbindelse med ett högre medvetande, som talade och förde fram
budskap genom henne. I likhet med många av sina samtida var hon
påverkad av andliga strömningar, i synnerhet av spiritismen,
teosofin och senare även antroposofin. Genom sitt måleri ville hon
förstå och förmedla den mänskliga existensens olika dimensioner.
I Hilma af Klints testamente står att de abstrakta verken
inte fick göras tillgängliga för allmänheten förrän tidigast
tjugo år efter hennes död. Hon var övertygad om att man först då
skulle komma att inse deras betydelse. För hundra år sedan målade
Hilma af Klint bilder för framtiden. 1986 kom den första
uställningen i Los Angeles med hennes verk. Idag visas de över hela
världen.
Konsthistorikern Göran
Ståhle guidade oss genom utställningen.
Bilder finns i
Bildgalleriet.
