Höstens tredje vandring gick på Långholmen, en ö i centrala Stockholm, som också är en egen stadsdel, bildad 1906. Långholmen är 1380 m lång och 405 m bred och har en areal av 36 hektar.
Långholmen fick sitt nuvarande namn mycket tidigt. Det nämns första gången i ett dokument från 1430-talet. Den är belägen mellan Kungsholmen och Södermalm. Mellan Södermalm och östra Långholmen löper det smala Pålsundet. Långholmskanalen skiljer västra Långholmen från Reimersholme. Västerbron sträcker sig över Långholmen och har här sitt södra landfäste innan den fortsätter till Södermalm. Ön nås via två broar, Pålsundsbron i öst och Långholmsbron i väst.
Den tidigaste bebyggelsen på Långholmen var Långholmens sjötull som anlades på 1620-talet och blev därmed den första statliga institutionen på ön. Tullhandlingar från Långholmen finns bevarade sedan 1624. År 1752 flyttade sjötullen in i ett eget hus, Stora Henriksvik, och 1785 till en stenbyggnad som idag kallas Sjötullen. 1857 lämnade den siste tullaren sjötullen på Långholmen.
Nästa statliga institution som kom till ön var Långholmens spinnhus, som öppnade sin verksamhet 1724 i den om- och tillbyggda malmgården Alstavik, en palatsliknande byggnad som hade uppförts år 1649 av bryggmästaren Jochum Ahlstedt.
Fängelseverksamheten skulle prägla öns historia fram till 1975, då de sista fångarna flyttades. 1982 revs en del av anstaltens byggnader och under 1990-talet renoverades husen som blev kvar och idag innehåller de gamla fängelsebyggnaderna bl a hotell, vandrarhem, värdshus, folkhögskola, förskola, bostäder och lokaler för hantverk. Långholmen har ungefär 125 bofasta individer, många av dem med anknytning till den tidigare fängelseverksamheten.
På ön ligger också Mälarvarvet med anor tillbaka till 1680-talet. Varvet är fortfarande i full verksamhet. Idag utför man plåt- och skrovreparationer, svets- och träarbeten, motorinstallationer m m.
På öns västra del ligger Karlshälls malmgård från 1838, ursprungligen uppförd som bostad för Långholmsfängelsets byggnadschef Carl Modéer. Under sin nästa ägare, brännvinsfabrikören L O Smith blommade Karlshälls gård upp och flera nya byggnader tillkom. Långholmens västra udde som kallas Sofieberg var i privat ägo och här byggdes sommarnöjen på 1880-talets slut. Några av dem finns fortfarande kvar.
Något som de flesta av oss minns är haveriet av JAS 39 Gripen på Långholmen den 8/8 1993 vid en flyguppvisning under Vattenfestivalen. På haveriplatsen, strax nedanför Västerbron, står numera JAS-minnet, ett konstverk av konstnären Thomas Qvarsebo.
